Här är min farmor Vilma, hunden Skog, pigan Selma, hennes
fastrar Emma och Matilda, hennes morfar och storasyster Karin.
fastrar Emma och Matilda, hennes morfar och storasyster Karin.
Farmor har berättat för mig hur mycket hon tyckte om Skog.
En dag var han bara försvunnen och farmor sökte överallt.
Hon letade och letade och ropade och sökte.
Hon gick in i sommarladugården och där hängde skinnet av Skog på väggen.
Hennes morfar hade tagit i hjäl hunden utan att säga till henne.
Jag är så glad att jag har det här fotot av dom.
En dag var han bara försvunnen och farmor sökte överallt.
Hon letade och letade och ropade och sökte.
Hon gick in i sommarladugården och där hängde skinnet av Skog på väggen.
Hennes morfar hade tagit i hjäl hunden utan att säga till henne.
Jag är så glad att jag har det här fotot av dom.
2 kommentarer:
Så ont det gör i mitt hjärta när jag läser om hunden Skog.
Det är också en bild från förr; att inte säga något till barnen vad man tänkte ta sig för.
Gräslig historia.
Min mormor tog in hönsen som jag äslkade och serevrade till middag!!! Något liknande, eller hur?
tack för ditt snabba svar om boken.
Kramar Eva Agnes
Ush vad hemskt med Skog. Tänk att du har bilder och vet så "mycket" om din släkt. Kan sakna det ibland. Men jag får fantisera ihop luckorna, funkar ju det också :) Kram
Skicka en kommentar